I rapporten behandlas de Fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda Fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Syftet med undersökningen var att ta reda på anställdas uppfattning om vilka krav som ska ställas på chefer i allmänhet samt hur väl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkätundersökning genomfördes på ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra Skåne. Urvalet bestod av 60 fabriksanställda och enkäten undersökte deras närmsta operativa chef. Enkäten bestod av olika påståenden som delats upp i psykiska krav och Fysiska krav. Exempel från enkäten är ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det är viktigt att chefen alltid är fysiskt närvarande på arbetsplatsen?.

Bakgrund: Förändringen från invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebär ävenförändring för officerens fysiska prestationsförmåga utifrån ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutsträckning än tidigare kommer troligen att påverka kravet på officerens fysiskaprestationsförmåga?Syfte: Få insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som ställs på fysiskprestationsförmåga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och därtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillämpats, empiri utifrån enkät- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna känner till tilläggskraven,både beträffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de Fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbättringspotentialbeträffande armeofficerens fysiska prestationsförmåga..

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika Fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Förskolans fysiska innemiljö En studie om hur fyra pedagoger resonerar kring den fysiska innemiljön och dess påverkan på barns lärande..

Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka Fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur den fysiska träningen inom ramen för friskvårdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har några Fysiska krav för poliser. Bakgrunden till ämnesvalet ligger i vår uppfattning att det är konstigt att det ställs Fysiska krav på polisstudenter och polisaspiranter men inte på färdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom ämnet friskvård, främst fysisk träning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser på detta samt visa på faktorer som har betydelse för att en friskvårdssatsning skall bli framgångsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frågor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi främst använt oss av sakkunniga personer inom de båda organisationerna som har intervjuats.

Denna uppsats behandlar ämnet Försvarsmaktens Fysiska Standard. Uppsatsens syfte är att skapa ett underlag för att förbättra eller bibehålla möjligheterna för officerarna vid Artilleriregementet A9 att genomföra Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS). Detta för att uppfylla de krav som ställs avseende fysisk prestationsförmåga på en officer i Försvarsmakten. Den frågeställning som använts är Hur uppfattar officerarna på A9 att de genomför FM FysS?Den metod som använts är en enkätundersökning som genomförts bland officerarna på A9.Resultatet från enkätundersökningen visar att det finns både positiva delar som bör bibehållas och förbättringspunkter för genomförandet av FM FysS.

Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare.

SammanfattningSjälvförsvarsträning i form av Krav Maga anges av många elever ha en stor inverkan på deras liv, genom att öka deras självförtroende, välmående, stresshantering, social nätverk osv. Detta är inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville därför mäta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och självskattat hälsotillstånd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades få ihop 20 stycken varav 15 genomförde träningen och testerna både före träningsstart och efter 8 veckors träning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mättes med 3st styrketester (armböj, knäböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mättes med MTQ48 formuläret och det självskattade hälsotillståndet mättes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att både styrka och kondition ökade hos testpersonerna.

Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade Fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten.

Detta arbete handlar om den fysiska läsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska läsmiljön i skolbibliotek. Arbetet består av intervjuer och observationer på olika skolbibliotek i en medelstor kommun och på Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jämförts med skolbiblioteken.

 Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om den fysiska lärandemiljön i förskolan. Samt hur förskollärare ser på sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lärandemiljöer. I studien användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollärare på två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna uppfattade att den fysiska lärandemiljön i förskolan påverkar barns utveckling och lärande, antingen genom att främja eller hindra barns utveckling och lärande.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstå vad några förskollärare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus på förskolor. Studien fokuserar på det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrån utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollärare, parvis, utifrån foton av deras egna fysiska miljöer. I studien påvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna är utformad. Resultatet i studien visar på att de flesta av de studerade fysiska miljöerna är otillgängliga och att barnen ofta behöver hjälp för att kunna använda materialet, samt att förskollärarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.